Not 33 - Finansiell riskhantering och derivatinstrument

Transatlantic-koncernen har i sin verksamhet olika typer av finansiella risker, såsom bland annat förändringar av valutakurser och räntesatser.

Koncernens mål är att minimera sådana negativa effekter på koncernens resultat- och balansräkning.

Riskhanteringen sköts av koncernens centrala finansavdelning, utifrån den av styrelsen fastställda finanspolicyn. Policyn innehåller tydliga instruktioner hur olika finansiella risker skall hanteras, där olika typer av derivatinstrument är viktiga inslag för att minimera finansiella risker.

Koncernen tillämpar säkringsredovisning enligt reglerna i IAS 39, vars innebörd beskrivs i Not 1, Derivatinstrument.

Valutarisker

Valutarisker för kassaflödet skall enligt finanspolicyn i första hand hanteras genom att balansera valutaflödena så att in- och utflöden matchar varandra. Vid förväntade obalanser skall dessa transaktioner terminssäkras till minst 70% för de närmaste sex månaderna, med 60% för de påföljande sex månaderna, med 45% för år 2 och 20% för år 3. Koncernen har huvudsakligen valutaexponeringar i USD, EUR och NOK. Under 2008 tecknades löpande ett antal säkringskontrakt i USD och EUR i enlighet med policyn, för att minska kassaflödesriskerna under perioden 2009–2011. För övriga valutor har inga säkringar skett då inga väsentliga obalanser föreligger eller osäkerhet när betalning skall ske.

Valutaexponeringar för tillgångar skall i första hand hanteras genom att finansiering sker i samma valuta som tillgången. Samtliga fartyg har en sådan säkring för 2008.

Moderbolaget har ett antal utländska dotterbolag vilkas nettotillgångar exponeras för valutaomräkningsrisker. Ingen säkring av dessa valutapositioner har skett.

Ränterisker

Finanspolicyn anger att ränterisken skall säkras genom finansiella instrument som begränsar exponeringen för ökade räntekostnader. Koncernens policy är att 25–50% av de räntebärande lånen skall säkras på en period understigande 1 år, 25–50% om en period på 1–3 år, samt 25–50% på en period längre än 3 år.

Kreditrisker

Koncernen har en policy som fastställer hur krediter får lämnas till kunder och andra affärspartners. Lämnade krediter är huvudsakligen korta krediter i form av fordringar gentemot kunder.

Varurisker

För att minimera kostnadsvariationer för bunkers, har koncernen ingått bunkersterminskontrakt. Därutöver finns kundkontrakt som medger att koncernen kompenseras vid bunkersprisförändringar.

En mer detaljerad beskrivning av vilka risker och möjligheter Transatlantic-koncernen har, finns i Not 1.

Derivatinstrument

Valutaderivat

Per rapporteringsdagen 18 februari 2009 hade koncernen följande öppna valutaderivatskontrakt:

	Kontraktsvärde i MSEK		Terminkurser (vägt snitt)
TSEK	2008	2007	2008	2007
Valutaterminer USD	85	260	–	—
Valutaoptioner USD	127	138	—	—
Totalt USD	212	398	6,87	6,82
Valutaterminer EUR	37	25	10,32	9,19
Valutaderivat förfaller mellan 1 mån till 36 månader från balansdagen.
Om säkring ej hade skett, skulle framtida resultat bli 41 MSEK högre om balansdagens kurs hade gällt vid terminernas lösentidpunkt.
Räntederivat
Koncernen använder sig av olika typer av räntesäkringsinstrument. Per balansdagen hade koncernen följande räntederivat:
	6 mån eller	7–12 mån		2 år eller
Lånevärde i MSEK	kortare	eller kortare	1–2 år	längre	Totalt
Ränte SWAP	—	—	78	—	78
Totalt	—	—	78	—	78
Därutöver har koncernen lån om 385 MSEK, som har en bunden eller fastställd ränta under en period om 1 år eller längre. Totalt sett är 725 MSEK av lånen utsatta för ränteexponering. Sammantaget innebär detta att 38% av ränte­bärande låneportfölj är säkrad per balansdagen. Därutöver har konceren räntederivat för att säkra räntekomponenten i långsiktiga operationella leasingavtal (fartygshyra).
Vägd genomsnittlig räntesats för räntebärande lån uppgick till:
	Koncernen		Moderbolaget
TSEK	2008	2007	2008	2007
Fartygslån	5,25	4,64	—	—
Övriga skulder till kreditinstitut	5,49	4,52	—	4,40
Totalt	5,26	4,63	—	4,40
Om räntesatsen förändras med 1 % enhet så kommer koncernens räntekostnad att förändras med 8 MSEK.
Bunkersderivat
Koncernen hade per balansdagen tecknat bunkersterminer vid den tidpunkten medförande ytterligare bunkerskostnad om 32 MSEK. Totalt har 9 000 ton säkrats vilket utgör mer än 50 % av den bedömda bunkersförbrukningen för de kommande 12 månaderna. Bunkerssäkringarna har värderats till verkligt värde per balansdagen och effekten har förts fram över resultaträkningen.
Verkliga värden
Verkliga värden för derivatinstrument var per balansdagen följande:
	Koncernen
	2008		2007
TSEK	Tillgångar	Skulder	Tillgångar	Skulder
Valutaoptioner	988	—	1 237	—
Valutaterminer	—	–13 118	20 079	—
Bunkersterminer	—	–31 668	8 783	—
Ränte SWAP	—	–17 433	48	—
Totalt	988	–62 219	30 147	—
De finansiella instrumenten har i koncernen redovisats i balansräkningen till verkligt värde (marknadsvärde).
Moderbolaget innehar finansiella instrument motsvarande ett verkligt värde om –12 MSEK. Detta värde är inte bokfört i moderbolaget.